Tackar mig själv för att jag höll koncentrationen uppe när jag var iväg till stallet kl 8 imorse. En bil i diket (endast) men det såg ut som om han hade fått hjälp, så jag stannade inte. Han hade dragit rakt ut i en korsing på över en 90-väg, puh!!
Men trots att jag kör odubbat så tog jag mig dit och hem utan större problem. Det släppte i en kurva (körde bara 60) och så tuggade bromsen en gång.
Kristian ringde mig sen när jag var på väg hem o talade om att det var halt.
Ja men hallå!? Jag hade redan varit borta då i typ 2 timmar.. Haha.. Fast man kan ju inte säga något om att han bryr sig! Det är bra. Fick tom beröm när jag kom hem, för att jag hade tagit det lugnt.
Men jag har ju aldrig sett mig som en bra bilförare, dock klassar jag Icke i "sveriges värsta bilförare"..

För att dryga ut detta inlägg lite till kan jag tala om att jag jag ska jobba i natt och torsdag natt. 
I helgen ska ju Kristian åka Vasaloppet. Jag får inte följa med.. Eller hur det nu var?